När man testar ”adder” funktionen mer än två gånger så får vi problem. Vi vet inte hur vi ska lösa det, och har inte tid att felsöka så vi går vidare med uppgiften istället.

Vi namngav en variabel som inte fungerade som vi hade tänkt, den hette ”_f-32″, det tolkades nog som att vi ville dra bort 32 från variabeln ”_f”. Vi döpte då om den till ”_f_32″ istället så fungerade allt som det skulle.

Uppgift 2
När vi kör testfallet så får vi ett felmeddelande:
NoMethodError: undefined method `name’ for #.
I koden så används metoder som inte finns, eller så är dem felskrivna. ”.name” är en metod som faktiskt finns, men bara för Connectors. Att koden försöker kalla på metoden ”.name” för en Adder verkar då väldigt konstigt.

Det finns tillexempel en metod som kallas som heter ”get_connector”. Dock så finns den inte definierad, men det finns en ”get_connectors” (ett ”s” på slutet). Är det meningen att vi ska skriva den metoden som saknas, eller refererar koden till fel metod?

Kom fram till att vi skulle definiera ”get_connector” för att returnera en Connector (om vi fick in t.ex. en Adder eller Multiplier). Vi inkluderade fel fil i början, eftersom vi döpt om ”constraint_network” till ”uppgift_1″. Problemet blev då istället att i formeln 9*c=5*(f-32)
så räknar den ut
5*f = 9*c istället för
5*(f-32) = 9*c och vi förstår ännu inte varför det är så. Vi har tittat på reglerna och det ser ut som att det borde tolkas rätt. Debuggern visar till och med att den räknar med värdet f-32, men inte just i det steget ovan, vilket är förvirrande!

När man ändrar f-32 till f+32 så fungerar allting, vilket får oss att misstänka att det är något som är fel på just ”-” operatorn. Vi vet ännu inte hur vi ska lösa det dock.

Till slut så kom vi fram till att om vi struntar i att lägga till utdatan i hashtabellen, så kunde man kolla vilket utdata vi skulle hämta genom att se om den fanns i hashtabellen eller inte. Sen så lägger vi till den i hashtabellen ändå. Det uppstår problem om vi har för många grenar, men för just det här exemplet så fungerar det som det ska, och även enklare formler som t.ex. ”c + 5 = f”. Vi har funderat lite på varför det inte fungerar när vi skriver lite mer komplicerade funktioner, men har inte kommit fram till någon bra lösning till det.

Vi fick ett problem där det inte fungerar att använda flera i regeln, det funkar om man använder en som men ej om man använder ett ”or” ,”and” eller ”not”.

Vi misstänker att vårt reguljära uttryck för ”var” ställer till det för oss. ”/[a-zA-Z_][\w]*/”
T.ex:
(set a true) -Fungerar! = true
(and a false) -Fungerar! = false
(set b false)
(and a b) -Fungerar inte!

Vi löste detta genom att skapa en hashtabell där vi lägger variabelns namn och värde som vi sedan hämtar ut värdet av i och returnerar för att få ett ”true/false” istället för variabelns namn. Problemet innan var att variabenl inte sparades undan när vi skrev ”a = b”, det värdet försvann när vi gick vidare till nästa ”do/end” sats.

Vi märkte även att man inte kunde skriva hashtabellsvariabeln som medlemsvariabel utan den var tvungen att vara lokal annars fick vi felmeddelanden.

17/2/2010
Idag har vi kämpat med uppgift 1 om databaser och DSL. Vi är inte säkra på att vi ens har löst uppgiften på rätt sätt, men vi har lagt ner mycket tid på att få körexemplet att fungera. Vi kom heller inte på något bra sätt att enhetstesta programmet eftersom vi har byggt upp det så att man behöver ”user input”. Ett alternativ skulle ju vara att skriva om koden men det hinner vi tyvärr inte idag.

Allt som allt så var uppgiften väldigt svår att förstå, eftersom vi fortfarande inte är säkra på om vi har gjort rätt. Det var mycket information att ta in och läsa om (referenser på hemsidan), och även med den informationen så var instruktionerna svårtolkade.

Vi har till slut en lösning som låter användaren skapa en klass med ett antal attributer. Kortfattat så tolkar Ruby strängar som vi skapar, för att definiera användarens klass enligt ”mofo” syntax. Man kan sedan instansiera sin definierade klass och sätta värden på dessa attributer, precis som körexemplet på kurshemsidan. Däremot så vet vi inte vad vi ska göra med den så kallade databasen, eftersom det står att man inte måste kunna varken ”hitta” eller ”ta bort” objekt ifrån den.

I uppgiften om väder stötte vi på ett problem då textfilen hade fält som var tomma. Med vår metod som vi använde för ”football” uppgiften innebär det att en medlemsvariabel kan få ett ”förskjutet” värde, då tomma fält hoppas över. Lösningen blev att använda ”insert”, och kolla om värdet var i korrekt format. Var det i fel format så kunde vi använda ”insert” för att ersätta det med t.ex. en tom sträng istället. ”Insert” flyttar automatiskt på efterföljande element så ordningen blir korrekt.

2/2/2010
På parsningsuppgiften så försökte vi använda ”uniq!” på en array med objekt för att bli av med dubbletter. Det fungerande inte som vi hade tänkt, det fungerade inte alls. Men det gjorde inte så mycket eftersom det var mest felhantering som egentligen inte borde uppstå.

3/2/2010
Vi provade att använda DOM parser. Vi kom fram till att om man ska använda DOM eller SAX beror lite på vad man vill uppnå, ibland kanske DOM passar bättre och ibland SAX beroende på uppgiften. DOM läser in allting först och lägger upp en trädstruktur för att lätt få fram information. SAX är mer rad för rad. DOM kan även användas med XPATH som gör det ännu lättare att hämta information. Har man till exempel en gigantisk textfil kanske det känns onödigt att använda DOM om man bara vill ändra på något i början av filen, då kanske SAX passar bättre.
Kodexempel:

require 'rexml/document'
src = File.open"note2.xml"
doc = REXML::Document.new src
REXML::Document
REXML::Element
r = doc.root
puts r.name


def print_tree(elem,indent=0)
elem.elements.each do |subelem|
puts " "*2*indent + subelem.name
print_tree(subelem,indent+1)
end
end


Ruby-mode i Emacs var svårt att få igång. Hade även glömt att installera Ruby. Svårt att använda för tillfället, måste använda ruby-load-file varje gång vi ändrat något i .rb filen. På sektionen om iteratorer fastnade vi på att vi skrev ”0..value” istället för det vi egentligen ville ha vilket var ”0…value”, det föregående gav oss fel värde. Loopen gick ett steg längre än vi hade tänkt, eftersom ”value” var längden på en array. I en annan uppgift om iteratorer så fastnade vi på hur man använder block. Ska kolla upp detta med labbassistent.

20/1/2010

Idag fick vi hjälp att få ett ordentligt Ruby-mode i Emacs, så att vi slapp använda ruby-load-file hela tiden och bara kunde kompilera som vanligt istället. Problemet var ganska löjligt enkelt, då det var en parentes för mycket i .emacs filen som definierade var ruby filerna för Emacs fanns. Vi upptäckte också att för att visa en array på ett sätt som vi var vana vid (t.ex. [1, 2, 3]) så var vi tvunga att använda ”return”. Skrev vi ”print” eller ”puts” så skrev tolken ut alla element i vår array, vilket gjorde det svårt att se vad den innehöll och hur det var strukturerat.

22/1/2010

Idag fick vi problem med enhetstestningen. Kunde inte köra vår testfil på grund av ett fel i filen vi skulle testa. Problemet var att vi använde stor bokstav för ett variabelnamn, och Ruby tolkade det som att det var en modul saknades (eftersom det inte är en modul, det är en variabel).

T.ex:
Test = Repeat.new(7)
Det korrekta sättet var förstås:
test = Repeat.new (7)

Vi fick också hjälp med block av labbassistenten idag. Problemet var att vi försökte skicka in ett block som en inparameter, t.ex:
repeat.each(do puts "Hej" end)
Sättet man ska skicka block såg istället ut så här:
repeat.each do puts "Hej" end
Parenteserna behövdes alltså inte. Vi fick lära oss idag att man egentligen inte behöver använda parenteser så ofta i Ruby. Nu tolkar iallafall vår kod blocket som ett block, och koden fungerar korrekt.

Vi har också optimerat en del kod så att den ser bättre ut och gör färre kollar under spelets gång.